Om du kommer på hur man på ett lagligt sätt kan slå huset i ett kasinospel – antingen via den relativt simpla korträkningsmetoden, eller genom att dra en fräckis som Kelly Suns system som genererade miljoner – så kommer du märka att du kommer bli utkastad från kasinon på löpande band.

Erfarna spelare vet kasinon brukar jaga och tysta ner folk som lyckas slå huset. Som den kända hästbettaren Bill Benter en gång sa till mig, ”om de inte sparkar ut dig gör du något fel”.

Men att få sitt namn uppskrivet i den svarta boken - en samling namn på folk som enligt lag inte får vistas på kasinon i delstaten Nevada - är något på en helt annan nivå. Till att börja med så brukar det krävas att man gör något olagligt för att hamna i boken.

Enligt Anthony Curtis, förläggaren för Las Vegas Adviser och en före detta advantage player, är det en speciell del av kasinohelvetet. ”Det tar oönskan till en ny nivå”, säger Curtis. ”Det finns olika nivåer av att bli utkastad. Det här är det ultimata. Du blir inte utkastad från ett kasino. Du blir utkastad från en industri.

Officiellt känt som the Nevada Gaming Control Board Excluded Person List, lanserades den svarta boken 1960. En gång i tiden var det en fysisk svart bok – dock har den skiftat färg genom åren – är den svarta boken en lista fylld med kriminella, fuskare, bedragare och andra skumma typer som, enligt vad kasinona tror, skadar dem genom sin blotta närvaro. Maffiamedlemmen Sam Giancana – som förmodligen var knuten till CIA, fick kontroll över kasinon som Sands och Desert Inn, och visade sig vara en profilstark bedragare – var en av de första gangstrarna som fick sina namn inskrivna i boken.

Den svarta boken skapades av spelindustrin för att övertyga den amerikanska kongressen att industrin kunde sanera sig själv och hålla olagliga aktiviteter utanför kasinona.

En kopia av en tidig version av den svarta boken, som började som en lista med endast 11 oönskade, vars första namn var den lilla men extremt våldsamma gangstern Tony ”The Ant” Splitoro, är en del av utställningen på Maffiamuseet i Las Vegas. De senast tillagda namnen i boken, som nu innehåller 35 namn, är Anthony Grant Granito och James Russell Cooper. Båda är dömda för att ha bedragit the Bellagio på 1,2 miljoner dollar.

I samarbete med en croupier placerade de båda männen sina spel efter att tärningen hade landat. Givetvis blir det då enkelt att vinna på tärning. Så enkelt att de lyckades få in ett spel till odds 452 miljarder:1 som gav dem miljonvinst. De blev dömda av domstol för stöld och fusk och fick båda minst fyra år i fängelse. Men Nevada Gaming Control Board tog det ännu längre och skrev in deras namn i den svarta boken, som nu är en onlinelista med foto, senast känna adress och givetvis anledningen till att de står med.

black book

För vissa fuskare är den svarta boken så läskig att de hellre åker i fängelse än att hamna i den. En person med bra koll på spelindustrin minns en bedragare som märkte kort på blackjack-borden. ”Han greps i sitt hem och hade en minifabrik där han tillverkade daubs(färgen som används när man märker kort), annan fuskutrustning och förklädnader”, säger han. ”Han försörjde sig på att bedra kasinon och ville inte svartlistas.

Han gormade om att han åka in i fängelse och slippa den svarta boken. ”Han föredrog verkligen det”, säger källan. ”Men de gick inte med på det och nu får han inte kliva in på ett kasino i Nevada”. Han erkände sig skyldig och fick en villkorlig dom – plus sitt namn i boken.

Även fast det är svårt att få sitt namn uppskrivet I boken – man måste göra något som verkligen förolämpar de högsta hönsen på the Nevada Gaming Control Board – så är det ännu svårare att bli utskriven. De flesta som tas bort ur boken blir borttagna på grund av att de har dött. Det hjälper inte att sluta spela. Enligt ”Las Vegas Review Journal” var den sista levande medlemmen av originalgänget som skrevs in i boken maffiabossen Louis Thomas Dragna. Han dog 2012, 92 år gammal, och skrevs ut ur boken i samband med sin död.

Men hur är det egentligen att vara med i den svarta boken? Överraskande nog så verkar det som att de flesta – förutom bedragaren vi beskrev ovan – inte verkar bry sig så mycket om det.

Till att börja med så har du antagligen blivit svartlistad från de flesta ställena när du väl gör något som får ditt namn att skrivas in i den svarta boken. I vissa fall så är det mer ett erkännande av en persons skicklighet på att fuska än något annat, säger kortmärkaren William Gene Land. ”Det var en medalj. Det öppnade upp många dörrar för mig – om du förstår vad jag menar”.

Vad han menar är att han kunde jobba med riktigt kända kortmärkare som opererade utanför den svarta bokens inflytande. Nu säger han att han inte fuskar längre – ”Jag är pensionerad; Jag stannar hemma och leker med mina barnbarn” – Land tjänade miljoner genom att leda fuskoperationer, trots att han var ökänd. ”Jag kunde inte gå in på ett kasino i Nevada” erkänner han. ”Men det fanns många ställen att spela på utanför USA”.

Ett annat känt namn ur boken är en fuskare som riggade slotmaskiner, och har bett om att inte bli nämnd vid namn, skakar också på axlarna när man nämner boken. ”Det påverkar mig inte alls” säger han. ”Att blir uppskriven i boken kändes mer som publicitet än nånting annat. Ironiskt nog bor jag i Las Vegas (där barer och mataffärer har slotmaskiner) och jag kan gå till vilken bar som helst och spela slots”.

Han tänker igenom det några sekunder, skrattar och avslutar med ”Så hur vettigt var det egentligen?”

About the Author
By

Michael Kaplan är journalist frå New York City. Han har skrivit ett stort antal artiklar om hasardspel för tidskrifter som Wired, Playboy, Cigar Aficionado, New York Post och New York Times. Han är författare till fyra böcker, bland annat ”Aces and Kings: Inside Stories and Million-Dollar Strategies from Poker’s Greatest Players”.

Han spelar även själv en del, när han har tid över.